Hur kommer det sig att du börja meka som professionell?
I korta ordalag ett inbyggt intresse för mekanik och kärlek till lvg-cykling.
Cyklade våren 2006 till Uppsala för att kolla på Skandisloppet och träffade Åke “208” Strömberg som berättade att han var ledare för Fredrikshofs damlag och frågade om jag kunde tänka mig att hjälpa honom under Söderhamns 3-dagars och utan att tänka vart det kunde sluta svara jag ja. Året efter blev det ingen damelitsatsning i Hovet, Åke gick till UCK:s herrelitlag och ringde och frågade om jag var intresserad av att vara mekaniker i laget och det var jag. I maj ringde Dennis Nystrand och ville ha mig som inlånad mekaniker i Team Cyclesport under Ringerike (Norge) och efter att ha tänkt en timme sa jag ja. Under hösten hörde Team CykelCity av sig med frågan om jag var intresserad av att hänga med som mek under Slovakien runt och nu svarade jag ja utan betänketid. Senare under hösten hörde både Team Cyclesport och Team CykelCity av sig och ville ha mig som fast mekaniker i sina resp. team till kommande säsong. Efter ha avvaktat en evt. UCK-satsning svarade jag ja till Team CykelCity och där är jag kvar.
Hur många säsonger har du gjort ?
Lite 2006
Fulltid 2007-
Vad är det roligaste kontra tråkigaste med att meka?
Roligast är det när det går bra för pojkarna (och flickan) då känns allt lättare. Umgänget med andra team-mekar är ganska avslappnat och alla hjälper alla, det är roligt.
Tråkigast är att stå i mörkret på någon bakgård i Belgien i ösregn och försöka meka , går det dessutom dåligt resultatmässigt så funderar man kraftfullt om man är riktigt funtad i skallen.
Största framgång ni haft med laget?
Fredrik Ericsson´s totalseger i Ringerike 2008 med ett cykelbyte i ett avgörande skede på sista etappen. Då hade jag nog högre puls än Fredrik.
Vad har gjort dig så bra på det du gör?
Mestadels självlärd och har aldrig varit rädd att ge mig på tekniska prylar. Har mekat med bilar och motorcyklar sedan barnsben. Har även gått SCF:s mekkurser men…
Hur många resdagar hade du förra året?
Ca 140 st.
Är det inte långtråkigt att åka följebil?
Momentant kan det vara lite långtråkigt med det händer alltid saker i tävlingen eller i karavanen som håller mig vaken. I år när vi inte får ha radiokommunikation mellan följebil-cyklister vet jag inte än om det blir tråkigare eller inte.
Sett några stora krascher från bilen?
Den största krasch jag sett har skett under masterstarter. Dels i Tour Loir et Cher när det tog 30 minuter innan alla cyklar och hjul var bytta, några bortforslade med ambulans, några omplåstrade av tävlingsläkare. Orsak ? Som vanligt ojämn körning av masterbilen.
Den tävlingen vurpades det i masterstarten tre dagar av sex.
En motsvarande vurpa skedde i Univest GP (USA) 2009. En mindre vurpa som såg läskig ut var någonstans i Europa 2009 när vi lag bakom en följebil som höll på att pace:a upp en cyklist till klungan efter krasch, gick ganska fort, runt 80 km/h när cyklisten kör på bilen och framhjulet så att säga stannar dvs slår tvärnit och cyklisten smackar in i bilen, stuttsar sen ut på ett gärde i en liten båge. Jag tänkte “han reser sig aldrig mera” men där hade jag fel, innan vi passerat var han på språng mot cykeln för att fortsätta. Han passerade oss så småningom, blodig lite här och där. En annan otäck olycka skedde i nått danskt lopp 2008 när en holländsk cyklist frontade med en parkerad bil och krossade vindrutan med ansiktet, när vi passerade låg han framför bilen med ansiktet helt blodigt. Så vitt vi vet överlevde han.
Fortsättning följer.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar